7/8 2008

Alltså, de är inte så länge sen den fånigt, enkla, självklara, uppenbara tanken slog mig! Jag är jag. Jag är bara jag. Jag är bara susanne! Jag vet inte hur många gånger man önskat att man räkte till lite mera. Hjälpte till mera och offrade allt! Men du liksom jag är bara du. Klart man tycker man är tråkig och ospeciell och alla andra är så bra och snällt goa hela tiden! Men du är bara du. Jag vet inte hur jag ska förklara riktigt. Men eftersom du har varit du hela livet så tycker du ju självklart inte att du är speciell och din humor och personlighet är något eller hur? men jag ska säga dig något som du säkert har hört många gånger förut. Du är du och ingen är bättre på att vara du än du! Du är du! Du är DU! Du vet vad du kan göra och inte kan göra! ingen vet vad som händer i ditt huvud utom du och Gud.

Du duger som du är. De är allt jag vill säga. Du behöver inte ändra dig för att vara bra. För du kanske inte tycker att du räcker till med e gör du! Dina vänner älskar dig för den du är! Gud älskar dig för den du är. Glöm aldrig de. han älskar dig så oändligt mycke!! Just dina tankar och gärningar behövs på jorden! de var ju därför han skapade dig! För att du har en speciell plats här på jorden. I Guds hjärta! Du är älskad som du är. Även om du inte tror de eller ej. Fråga din bästa vän eller helt enkelt Gud om du inte tror dem! För Gud ljuger aldrig för att verka bra. För Gud är sigsjälv!

/susanne